Är så less på detta samhälle, då menar jag inte bara luleå eller sverige utan denna tid.

Verkar som att sunt förnuft är helt bortblåst, vi har folk som gör mode av lidande, skär sig i armarna och tycker deras medelklass svensson liv är så jävla jobbigt.
Och vad har dom att gnälla om?

Dom har tak över huvudet, mat för dagen och föräldrar som betalar det mesta dom behöver men ack så hemskt om päronen skulle begära att dom hjälper till hemma det är ju absurt "nu går jag och skär mig i armen för världen är så elak" testa det verkliga livet där ni själva ska ta ansvar över erat eget liv. 

Sen kan vi ju passa på att nämna det andra stora modet, 

Plastiga tjejer och ännu plastiga killar i en producerad värld där ingen har en egen åsikt eller smak. 

Musik som massproduseras av låtskrivare, inhyrda band och feta bolagschefer som bara tänker på nya sätt att våldta hjärnorna på dom som inte tänker innan som handlar. 

Det enda som är mer fejkat än meningen med musiken är dessa små designer "artister" som framför skiten,  killar som är så jävla producerade att dom inte enns vet vad deras egna album heter (vill inte nämna namn med Danny är en idiot) dom har en talang som sedan görs till en datoriserad och formgiven produkt för att sen framföras i kombination med låttexter som handlar om samma sak som alla andra plastpojkar och flickors texter, undrar verkligen om nån av dom har en aning om vad dom sjunger om. 

Vi kan ju också nämna att större delen av befolkningen har glömmt bort hur man umgås och hellre gör det på elektronisk väg istället för att våga ut och faktiskt träffa människor.

Var ute och promenerade med hunden då jag hörde ett samtal mellan några ungdomar som jag först trodde handlade om ett fylleslag men visade sig handla om wow (world of warcraft för alla er n00bs) jag kan spela tv spel och jag tycker det inte bara är ett bra tidsfördiv utan också riktigt kul men dessa ungar byter ut sitt riktiga liv mot detta vad har hänt? passa på att leva medans ni har chansen rätt som det är sitter ni där urfattiga och har inte ens tid att umgås med polare för att ni är upptagna med att överleva!

Vad har vi mer då? 

Vi har ungar som använder droger och gud vet vad bara för att fly från tristessen av ett vanligt liv, jävla konstruktivt, sabba er själva för att ni inte kommer på nå bättre o göra.

Vi har killar med dålig bilsmak och ännu sämmre musiksmak som proppar i sig tjack och far ut i sina fula lådor och jävlas med folk för att visa hur "manliga" och "tuffa" dom är, jag säger er grabbar kom hit vilken dag som helst så ska jag visa er hur en man slåss och då menar jag man mot man öga mot öga, inte tre-fyra pers som hoppar på en stackare bakifrån.

Vi har en regering som mer och mer våldtar landet och en ny generation som "inte orkar bry sig" om politik för att det är så tråååkigt.. Lycka till att ta över samhället, och så undrar ni varför bensinen och snuset blir dyrare och varför man inte kan hitta ett jobb.

Fan skulle ha vart född i en helt annan tid. Nu för tiden blir man bara mörkräd

Nu är det otroligt länge sen jag bloggade men kan ju upptadera lite om vad som hänt i mitt lilla liv trots att allmänheten är föga intresserad av vad som händer i mitt tomma skal även kallar liv, misstolka mig inte jag är inte själmordsbenägen eller har börjat lyssna på emocore, inte heller är jag deprimerad utan mer hälsosamt bitter.

Jag har separerat från min fru i vintras, flyttat tillbaka till Luleå (något som dom som bryr sig det minsta redan vet) 

Hunnit med att bo i egen lägenhet och sen vart inneboende hos mitt ex när mitt kontrakt gick ut, nu är jag hemlös i en vecka men har av bandets gitarrist och hans flickvän fått erbjudande att låna sclaf hos dom, ett erbjudande som jag överväger och det lutar åt att det blir så. 

Den 17e får jag min nya lägenhet och ska njuta av varje sekunds upp packande av mina grejer.

Jag har fått igång ett nytt band (något som kanske antyds av det faktum att jag nyss nämnde bandets gitarrist) det blir något av ett rockband med influenser från Motörhead (främst från min sida då jag snöat in på lemmy kilmisters råa stämma och komplicerade basspel) känns som ett spännande projekt och jag hoppas att det leder nånstans. 

Så nu sitter jag här hemlös med min hund men skådar ett ljus i tunnelns slut. 

Något jobb har ej dykt upp och är allmänt less på att "leva" på soc (något som man inte kan göra då man nätt och jämnt överlever).