Bury all your secrets in my skin.
Come away with innocence, and leave me with my sins.
The air around me still feels like a cage
And love is just a camouflage for what resembles rage again...

So if you love me, let me go.
And run away before I know.
My heart is just too dark to care. 
I can't destroy what isn't there.

Deliver me into my Fate -
If I'm alone I cannot hate
I don't deserve to have you...
Ooh, my smile was taken long ago,
If I can change I hope I never know.

I still press your letters to my lips
And cherish them in parts of me that savor every kiss.
I couldn't face a life without your light,
But all of that was ripped apart, when you refused to fight.

So save your breath, I will not care.
I think I made it very clear.
You couldn't hate enough to love.
Is that supposed to be enough?

I only wish you weren't my friend.
Then I could hurt you in the end.
I never claimed to be a Saint...
Ooh, my own was banished long ago,
It took the Death of Hope to let you go

So break yourself against my stones
And spit your pity in my soul.
You never needed any help...
You sold me out to save yourself...

And I won't listen to your shame.
You ran away, you're all the same.
Angels lie to keep control...
Ooh, my love was punished long ago,
If you still care, don't ever let me know...
If you still care, don't ever let me know...

Fan allt snurrar ibland....

Jag saknar ungarna så fort jag inte är med dem men ändå känner jag hur jävla tufft det är att försöka vara en bra pappa nu..

Jag har plockat upp spillrorna av mitt liv så många gånger att det känns som enn puzzle som aldrig vill bli rätt.

Jag vet inte vars jag ska ta vägen och då menar jag inte bara det faktum att jag är hemlös utan jag vet inte vars jag ska ta vägen psykiskt.. jag vill vara med ungarna men det orkar inte, jag vill bort härifrån men ändå vill jag vara kvar, jag vill vara hos dig men allt känns så konstigt att det till slut blir tungt..

Jag önskar jag kunde vrida tillbaka tiden och göra allt rätt från början, jag önskar jag kunde få en ny clean chans men det vet jag ju är omöjligt.

Vad annars kan jag göra än det jag så hårt koncentrerar mig på att göra.. dock är det så svårt att jag ibland håller på att explodera.

Fan om jag bara kunde sluta tänka!!!!

Och tänk om vissa hade lite förståelse, jag är för fan hemlös och ni kräver att jag ska sitta i någon annans hem och bara försöka vara som vanligt, jag vill ha ett eget hem med egna rutiner och stabilitet!

Men stabilitet... känns som ett ord jag kan men ändå inte förstår då jag aldrig fårr uppleva det..

Tänk om man bara kunde upphöra att existera...

Det känns så jävla tungt att fortsätta leva för att jag har ett ansvar inte för att jag vill, och samtidigt så har jag så jävla dåligt samvete för att jag mår som jag gör och tänker såna tankar som jag gör.

Det är hemskt mot mina barn det vet jag och jag känner mig som en idiot men det finns tillfällen då jag bara inte orkar kämpa nå mer, hur mycket jag än försöker härda ut så är det som att gå i ständig uppförsbacke med motvind och en vikt på axlarna som är skrämmande..

Fan..

I hurt myself today
to see if I still feel
I focus on the pain
the only thing that's real
the needle tears a hole
the old familiar sting
try to kill it all away
but I remember everything
what have I become?
my sweetest friend
everyone I know
goes away in the end
and you could have it all
my empire of dirt

I will let you down
I will make you hurt

I wear this crown of thorns
upon my liar's chair
full of broken thoughts
I cannot repair
beneath the stains of time
the feelings disappear
you are someone else
I am still right here

what have I become?
my sweetest friend
everyone I know
goes away in the end
and you could have it all
my empire of dirt

I will let you down
I will make you hurt

if I could start again
a million miles away
I would keep myself
I would find a way

Känns som en bra rubrik, fan inte bloggat på länge och det har hänt så mycket...

Mitt liv är i ett evigt chaos, så mycket att reda ut och jag vet knappt vars jag ska börja.

Att ingenting bara kan vara lätt, suck..

Tänk vad allting skulle vara lättare om man inte hade känslor, om man inte hade tankar...

Kan bara tänka på en sak och det driver mig till vansinne!

Men vad ska man göra, saker har ändå blivit bättre och jag vill inte att de ska bli sämre igen.

Bara bita ihop och överleva.

Var till sjukhuset och träffade farsan igår, det kändes hemskt... Jag kände knappt igen honom och allt har tagit så hårt på honom att det gör ont att se honom..

Fan för livet ibland alltså.

Är på "semester" uppe i mina hemtrakter i byn Vaenvaara (ca 7 mil norr om pajala)

och det känns ungefär som att hitta en gammal vän nedknarkad och våldtagen i ett dike.

Platsen där jag vuxit upp har reducerats till en fallfärdig tattarlya, saker överallt, renovering som stannat upp och saknar mål, renovering som gjorts men är fuskjobb etc.

Hittade en balja med undekläder innehållande avföring nere i källaren när jag försökte städa ur bastun för att kunna använda den.

Det smärtar mig att nätt och jämnt ha något att återvända till, mina saker har antingen blivit stulna, bortkastade eller förpassade till ett uteförråd och några foton på mig finns inte, finns på alla mina bröder tom min äldre bror som är på min mors sida (har då vuxit upp hos min far och styvmor och min styvmor tycker om honom bättre än mig så hans foto har fått finnas kvar).

Känns hemskt när en sån människa har kommit och tagit över och totalt förstört det som en gång var mitt hem men det känns ännu värre när min far inte satt stopp för det.

Att hon inte ser mig som sin son det är inte direkt otippat då jag aldrig någonsin skulle se henne som min mor men han som faktiskt är min far borde väl eg vilja ha kvar spår efter min existens.

Men men, kan trösta mig med tanken på att en dag så återfaller gården i rätt händer och då kommer bygden se en majbrasa utan dess like.

Är så less på detta samhälle, då menar jag inte bara luleå eller sverige utan denna tid.

Verkar som att sunt förnuft är helt bortblåst, vi har folk som gör mode av lidande, skär sig i armarna och tycker deras medelklass svensson liv är så jävla jobbigt.
Och vad har dom att gnälla om?

Dom har tak över huvudet, mat för dagen och föräldrar som betalar det mesta dom behöver men ack så hemskt om päronen skulle begära att dom hjälper till hemma det är ju absurt "nu går jag och skär mig i armen för världen är så elak" testa det verkliga livet där ni själva ska ta ansvar över erat eget liv. 

Sen kan vi ju passa på att nämna det andra stora modet, 

Plastiga tjejer och ännu plastiga killar i en producerad värld där ingen har en egen åsikt eller smak. 

Musik som massproduseras av låtskrivare, inhyrda band och feta bolagschefer som bara tänker på nya sätt att våldta hjärnorna på dom som inte tänker innan som handlar. 

Det enda som är mer fejkat än meningen med musiken är dessa små designer "artister" som framför skiten,  killar som är så jävla producerade att dom inte enns vet vad deras egna album heter (vill inte nämna namn med Danny är en idiot) dom har en talang som sedan görs till en datoriserad och formgiven produkt för att sen framföras i kombination med låttexter som handlar om samma sak som alla andra plastpojkar och flickors texter, undrar verkligen om nån av dom har en aning om vad dom sjunger om. 

Vi kan ju också nämna att större delen av befolkningen har glömmt bort hur man umgås och hellre gör det på elektronisk väg istället för att våga ut och faktiskt träffa människor.

Var ute och promenerade med hunden då jag hörde ett samtal mellan några ungdomar som jag först trodde handlade om ett fylleslag men visade sig handla om wow (world of warcraft för alla er n00bs) jag kan spela tv spel och jag tycker det inte bara är ett bra tidsfördiv utan också riktigt kul men dessa ungar byter ut sitt riktiga liv mot detta vad har hänt? passa på att leva medans ni har chansen rätt som det är sitter ni där urfattiga och har inte ens tid att umgås med polare för att ni är upptagna med att överleva!

Vad har vi mer då? 

Vi har ungar som använder droger och gud vet vad bara för att fly från tristessen av ett vanligt liv, jävla konstruktivt, sabba er själva för att ni inte kommer på nå bättre o göra.

Vi har killar med dålig bilsmak och ännu sämmre musiksmak som proppar i sig tjack och far ut i sina fula lådor och jävlas med folk för att visa hur "manliga" och "tuffa" dom är, jag säger er grabbar kom hit vilken dag som helst så ska jag visa er hur en man slåss och då menar jag man mot man öga mot öga, inte tre-fyra pers som hoppar på en stackare bakifrån.

Vi har en regering som mer och mer våldtar landet och en ny generation som "inte orkar bry sig" om politik för att det är så tråååkigt.. Lycka till att ta över samhället, och så undrar ni varför bensinen och snuset blir dyrare och varför man inte kan hitta ett jobb.

Fan skulle ha vart född i en helt annan tid. Nu för tiden blir man bara mörkräd

Nu är det otroligt länge sen jag bloggade men kan ju upptadera lite om vad som hänt i mitt lilla liv trots att allmänheten är föga intresserad av vad som händer i mitt tomma skal även kallar liv, misstolka mig inte jag är inte själmordsbenägen eller har börjat lyssna på emocore, inte heller är jag deprimerad utan mer hälsosamt bitter.

Jag har separerat från min fru i vintras, flyttat tillbaka till Luleå (något som dom som bryr sig det minsta redan vet) 

Hunnit med att bo i egen lägenhet och sen vart inneboende hos mitt ex när mitt kontrakt gick ut, nu är jag hemlös i en vecka men har av bandets gitarrist och hans flickvän fått erbjudande att låna sclaf hos dom, ett erbjudande som jag överväger och det lutar åt att det blir så. 

Den 17e får jag min nya lägenhet och ska njuta av varje sekunds upp packande av mina grejer.

Jag har fått igång ett nytt band (något som kanske antyds av det faktum att jag nyss nämnde bandets gitarrist) det blir något av ett rockband med influenser från Motörhead (främst från min sida då jag snöat in på lemmy kilmisters råa stämma och komplicerade basspel) känns som ett spännande projekt och jag hoppas att det leder nånstans. 

Så nu sitter jag här hemlös med min hund men skådar ett ljus i tunnelns slut. 

Något jobb har ej dykt upp och är allmänt less på att "leva" på soc (något som man inte kan göra då man nätt och jämnt överlever).

Då lever man i exil ute i skogen nu :P

Skämt åsido hyr ett jättefint hus i en by som heter Masugnsbyn tanken var att Marina skulle jobba i affären här men vissa idioter hade problem med det så det sket sig men nu så har hon fått annat jobb på ålderdomshem i Vittangi 2 mil härifrån.

Jag har fått hit min lilla bil så det blir att fixa körkortet i slutet av denna månad (kan ni ge er fan på) och sen till vintern när båda ungarna kan gå dagis så ska jag skaffa mig ett jobb själv också har som fått lite kontakter.. lustiga är att det är lättare att få jobb här än i Lule :P 

Är pappaledig nu men de betyder absolut inte att jag har lite o göra mycket jobb i huset men de e skönt att kunna påta på.. är så less att sitta och ruttna i en lägenhet i Lule.

Hoppas på att få köpa huset och det lutar väl åt att de blir så

Lägenheten i lule är uppsagd och ska tömmas innan månadens slut så hejdå Lule. för tillfället.. här slipper man iaf alla jävla merca raggare och deras jävla skitmusik i baslådor..

nu drar jag men uppdatering följer.

over and out